15 november 2011

Du kommer aldrig förstå å vi kommer aldrig inse.
Du hade mig aldrig vid hej, däremot förlorade du mig med hej då.
Man kan se svart och vitt, dina ihopsmetade färger går inte hem.

Försök gör mig avundsjuk men det sviktar.
Så nära har du inte kommit mig.
Jag står vid kanten och skulle våga hoppa, du tar sakta ett kliv bak.

Du är äldre men fortfarande oklar, jag är ung med en värld framför mig, men i alla fall så klar!

Din förlust!

Inga kommentarer: